Är där jag är

Tankarna är många så även oron många gånger men av erfarenhet håller jag det mestadels för mej själv. Vill inte ha mer skit för mitt mående nu. Det är jobbigt nog som det är.

Hade middagsbesök igår. Super trevligt att få bjuda min vän superkocken på mat.

Jag har iofs känningar av det fortfarande. Det där konstiga trycket i magen som på nå vis ger ett tryck i huvudet. Min mage verkar inte klara mage i vanliga mängder längre. Jag lyckades ju hålla mej vaken eftersom jag hade sällskap, till hon åkte då. Vad är det som händer egentligen.

Om jag varit ensam hade jag slocknat inom tio minuter efter maten. Ögonen for lite hit o dit av trötthet men jag höll mej vaken av samtal.

Det är ju inte tröttheten som är det jobbigaste egentligen även om jag inte kan äta innan jag ska göra nå viktigt för då somnar jag. Trycket känns som om jag hängt knäveck i 20 min.

Imorgon blir det läkarbesök 1 av två den här veckan. Fokus ligger på utredningen av arbetsförmåga imorgon. På torsdag ska jag träffa samma läkare men då gäller det mitt mående utifrån mej själv. Han ska få ta prover om det finns tid, förhoppningsvis sköldkörteln , blodtryck och sånt för att utesluta lite i alla fall.

Vore skönt att få veta varför jag mår som jag mår. Kan ju inte vara ärlig på den frågan i min omgivning då de flesta tröttnat på mitt mående.

Jag kan ju faktiskt inte bara bestämma mej för att må bättre även om jag vill.

Det är mycket runt omkring nu, mycket som i alla fall jag upplever som en enorm press. Kankse skulle många andra se det som enkla problem men dom är många, min ork är slut och i ärlighetens namn, jag tror inte jag är helt frisk fysiskt heller.

Det vågar man ju inte nämna med risk för att vara gnällig. Nåt fel är det, jag känner det.

Skrivande stund fortfarande tryck i mellangärdet och upp i huvudet, INTE ångest, det känner jag igen, yrsel och det känns som att jag ska somna när som helst.

JA jag mår dåligt rent mentalt med men jag vet fan inte vad som är hönan eller ägget.

Förlåt, jag ska hålla truten.